FiraJul.nu är Sveriges mest omfattande webbplats om julen.

Här finns allt för julen: julens traditioner, recept, pyssel, reportage, julens trender och Sveriges största samling av julmarknader.

Tanken på en webbplats om julen föddes inför julen 2004. Då började arbetet med att bygga upp en webbplats och samla information till den. Sedan starten har vi bytt utseende några gånger men tror att vi har hittat en bra form inför julen 2009, och det är i sin nya kostym som du ser webbplatsen idag.

FiraJul.nu drivs av Agnes Hedberg, som också driver mediabyrån Wera Media i Linköping. Tillsammans med frilansare och andra intresserade fylls webbplatsen på med ny information hela tiden. Vi har genom åren haft över 500.000 besökare och får ständigt brev om hur uppskattat innehållet hos oss är.

Vill du veta mer, inleda ett samarbete eller saknar någon information? Kontakta oss!

Om FiraJul.nu
lördag 19 augusti 2017
  • Öka texttorlek
  • Återställ textstorlek
  • Minska textstorlek
     Startsida Julens traditioner Julgranen Julgransplundring

Julgransplundring

När julen är slut och julgranen åker ut, då är det dags för julgransplundring.

Den allra första dokumenterade julgransplundringen finns omskriven i ett brev från grevinnan Anna Maria Sparre på Trestena gård i Västergötland. Brevet skrevs 1817 och där nämns:

"I går afton var för barnen här mycken glädje a färde. Ann Charlotte hade satt ett träd av granris eller snarare sagt en liten gran, och däruti fullt med små vaxljus därtill stöpta, och däremellan konfekt och russin hängande i trådar. Detta stod mitt på julbordet. När allt var tillreds bådades barnen in i förmaket. Där var kalaset och glädjen lyste ur allas ögon!"


I de borgerliga hemmen pryddes granen med äpplen, vaxljus och kofekt. I de bondehemmen var pyntet enklare, man gjorde sitt julgranspynt själv. Det var populärt att hänga upp röda och vita pappershjärtan och även bokmärken, men också papperskarameller av silkespapper. Kritkarameller var en nyhet som kom på slutet av 1870-talet och sparades från år till år. De hängde väldigt granna och färgglada i granen men smakade nog bara damm om barnen vågade sig fram för att smaka på dem i smyg.

Att danska kring granen är en nordisk sed, då julgranen snabbt blev medelpunkten i julfirandet. Det hände att man tog en svängom kring granen på julafton men främst var det vid Tjugondag Knut som granen skulle dansas ut. Det var barnens sak att dansa ut julen och det gjordes under mycket stoj och glam.

En annan variant som nämns i brev från Dalarna 1867, var att "peta ut" granen. Barnen fick i tur och ordning ögonen förbundna och en pinne i handen. De skulle sedan peta på någon dekoration i granen. Den dekorationen fick de sedan behålla. En föregångare till dagens fiskdamm vid julgransplundringen. "Ett av de tokroligaste nöjen man kan vara med om" berättas i brevet.