FiraJul.nu är Sveriges mest omfattande webbplats om julen.

Här finns allt för julen: julens traditioner, recept, pyssel, reportage, julens trender och Sveriges största samling av julmarknader.

Tanken på en webbplats om julen föddes inför julen 2004. Då började arbetet med att bygga upp en webbplats och samla information till den. Sedan starten har vi bytt utseende några gånger men tror att vi har hittat en bra form inför julen 2009, och det är i sin nya kostym som du ser webbplatsen idag.

FiraJul.nu drivs av Agnes Hedberg, som också driver mediabyrån Wera Media i Linköping. Tillsammans med frilansare och andra intresserade fylls webbplatsen på med ny information hela tiden. Vi har genom åren haft över 500.000 besökare och får ständigt brev om hur uppskattat innehållet hos oss är.

Vill du veta mer, inleda ett samarbete eller saknar någon information? Kontakta oss!

Om FiraJul.nu
tisdag 21 februari 2017
  • Öka texttorlek
  • Återställ textstorlek
  • Minska textstorlek
     Startsida Julens traditioner Julens mat & kryddor

Julens mat och kryddor

Förr var det arbetet med maten som dominerade julförberedelserna och i själva julfirandet intog maten en central plats. Det lagades särskild mat, bakades särskilda bröd och man åt finare gröt än annars. Det var en vedertagen uppfattning att ett överflöd av mat under julen skulle ge överflöd under det kommande året.

Kosten var förr ofta enkel och enahanda. Gröt och bröd var basmaten och om det förekom fisk eller kött var den saltad och torkad. Därför var julbordet så efterlängtat.

Man talade förr om storsysslorna inför julen: byk, slakt, ljusstöpning, brygd och bak. Baket tog längst tid i anspråk. Det bakades stora mängder av olika sorter, mest grovt och halvfint bröd. Det finaste brödet bakades av vete, och av degen formades ofta bockar, gubbar och andra speciella julbröd.

Julbord betyder i det här sammanhanget det bord som dukades på julafton i den helgrustade stugan. Julaftonsmåltiden var julens, kanske årets, högtidligaste stund.

Färsk mat var förr en ovanlighet och hade festprägel. Vid slakten på hösten konserverades allt genom att saltas, torkas och rökas. Strax före jul slaktade man enstaka djur för att få färskt kött till julbordet.

Korngrynsgröt kokad på mjölk kallades vitgröt och var förr efterrätt i alla festsammanhang. Det dröjde länge innan risgryn började säljas i Sverige. Under 1800-talet, när det fanns risgryn i handelsbodarna, var det ändå vanligt att man kokade kalasgröten på hälften korngryn och hälften risgryn. Risgrynen var för dyra.